Artikeln publicerades 19 april 2022

Sverige ska bli ledande inom artificiell intelligens

Regeringen vill stärka Sveriges välfärd och konkurrenskraft genom att se till att myndigheter, kommuner och regioner blir bättre på att använda artificiell intelligens. Det ska ske genom att samla kunskap och erfarenheter från de som kommit längst i AI-utvecklingen.

Om myndigheter, kommuner och regioner skulle införa den AI-teknik som finns idag skulle det kunna innebära att samhället sparade 140 miljarder kronor varje år. Det visar beräkningar som Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) har gjort. De största utmaningarna är bland annat kompetensbrist, tillgång till användbara data, kunskap om tillgänglig teknik samt juridiska och etiska frågor. Med anledning av detta har regeringen gett Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, DIGG och Skatteverket i uppdrag att göra det enklare för offentlig förvaltning att använda sig av AI med syftet att stärka Sveriges välfärd och konkurrenskraft. Uppdraget kallas för Nationella AI-uppdraget.

Bolagsverket ansvarar för förtroendemodellen

Uppdraget består av fyra delar: infrastruktur och tjänster för AI, förtroendemodellen, AI-guiden samt samlad information om relevanta AI-projekt. Varje myndighet har ett särskilt ansvar för varsin del och Bolagsverket ansvarar för förtroendemodellen. David Magård, strateg, är en av Bolagsverkets representanter i uppdraget.

David Magård.

David Magård

Hej David, varför behövs det en förtroendemodell?

– Det längre namnet på modellen är Förtroendemodell för automatiserade processer och beslut med stöd av AI och det är ju till viss del självförklarande. Bakgrunden till modellen finns i ett tidigare regeringsuppdrag där Lantmäteriet och DIGG fick i uppgift att se på lösningar för att behålla eller förstärka tilliten till offentlig förvaltning vid användning av ny teknik som AI.

– Modellen ska vara till stöd för aktörer i offentlig förvaltning som vill använda AI i sina processer. Genom att använda modellen ska du känna dig trygg i att du i varje fall ställt de flesta relevanta frågor som du behöver ställa, och dokumenterat dem, när du vill använda AI. Det kan till exempel handla om rättsliga frågeställningar eller hur data behandlas. I sin tur kan det här underlätta för tillsynsmyndigheter att bedriva tillsyn men också för slutanvändare som medborgare att känna sig trygga i att det är tydligt hur vi använder AI i offentlig förvaltning. Eftersom varje verksamhet är unik är modellen så klart inte hundraprocentigt heltäckande.

Hur långt har ni kommit i arbetet?

– Vi har ju en bra grundmodell att utgå från, men den behöver utvecklas och förädlas. Det gör vi bland annat genom att träffa forskare som forskar på AI och tillitsfrågor, andra myndigheter och aktörer, Lantmäteriet bland annat, samt att arbeta tillsammans med Arbetsförmedlingen, DIGG och Skatteverket för att utveckla modellen. Vi är igång med att få in utvecklare som kan göra modellen mer interaktiv och lätthanterad vilket jag ser fram emot. Vi jobbar också med att försöka inkludera AI-förordningen i modellen men det kommer vi inte kunna göra helt inom uppdragets tidsram eftersom AI-förordningen inte lär bli slutförhandlad till januari 2023. Därför tror och hoppas vi på en förlängning av uppdraget så att vi kan hjälpa till att göra det enklare för offentlig förvaltning att hamna rätt gentemot AI-förordningen.

Du har en roll i det övergripande juridiska arbetet i uppdraget, vad innebär det?

– Jag samordnar det för uppdraget gemensamma juriststödet. I gruppen har vi jurister från alla deltagande myndigheter och vi stöttar helt enkelt när delleveranserna behöver stöd när det gäller juridik och AI. I uppdraget ska vi inte ta fram nya rättsliga lösningar eller ställningstaganden utan beskriva det som redan finns i dag men vi försöker också ta höjd för AI-förordningen, vilket vi har god förutsättning att göra då myndigheterna i det nationella AI-uppdraget också har ett uppdrag att agera expertstöd åt Infrastrukturdepartementet i förhandlingen av AI-förordningen.

Finns det några juridiska hinder som du ser idag?

– Det beror ju på vad man vill göra, ”hinder” finns ju ofta av en anledning. Men en sak som skulle vara bra för offentlig förvaltnings möjligheter att använda AI mer är förenklingar när det gäller utbyte av data.

Uppdragets tidplan

Uppdraget ska rapporteras löpande till regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) och ska slutredovisas senast den 20 januari 2023.

Mer information, från regeringen och DIGG